tisdag 13 mars 2012

Vad ska uppsatsen handla om?

Konstig fråga kanske, men den kommer sig av att det ibland händer att studenter tycks få för sig att den ska handla om "den egna" forskningsprocessen och "det egna" lärandet. (Ja, jag ska villigt erkänna att i min yngsta ungdom trodde jag nog det också).

Uppsatsen ska ses som en del i kunskapsutvecklingen i samhället. Du ska alltså förklara 1) varför ett ämne är intressant, 2) hur du gjort för att undersöka ämnet, 3) vad du fann, och 4) vad det betyder

Ofta när man skriver en uppsats så visar det sig underhand att det "syfte" och de "frågeställningar" man hade från början inte blir de man faktiskt undersökte. Det man då måste göra är att skriva om syfte och frågeställningar så att de passar med det man gjort och resultaten.

Endel kan uppfatta det som "fusk", men se, det tycker inte jag att det är. Det folk kommer att läsa just DIN uppsats för, är för dina resultat. Att resultaten inte handlar om just det DU tänkte från början spelar ingen roll.

En annan sak är det om det handlar om hypotestestning och experiment. Då gäller det verkligen att hålla sig till det man sagt från början. Men det är nästan aldrig som studenter gör något dylikt innan de kommit in på någon forskarutbildning, åtminstone i de ämnen jag undervisar i.

Generellt tycker jag att uppsatserna ska tona ner den egna personen. Det du skriver om ska handla om det ämne dy sysslar med, inte om dig själv.

(Inte heller bör man skriva sitt ämne som en "undervisande" text ... att den de facto kanske blir det, om det är en bra uppsats, är en annan sak, men syftet med uppsatserna är kunskapsutveckling inte undervisning).

torsdag 3 november 2011

Esaias Tegnér och uppsatsförfattande


För närmare 200 år sedan skrev Esaias Tegnér en dikt som heter Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820. Dikten innehåller små sentenser som man gärna, som handledare, vill förmedla:

Parnassens tinnar haven I bestigit,
de solbeglänsta mänsklighetens höjder;
ty högre stiger icke mänskan opp,
än vetenskap och konst ledsaga henne.
Och inte minst
Vad du ej klart kan säga, vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Förlåt de. Dem veta icke vad dem göro.

Återger en Facebook konversation om "De och Dem"

Dem inblandade utan namns nämnande.

MA: Alltså, hallå, ni kan det här!!! "De" används när det är "they" på engelska och "dem" används när det är "them". Ordet "dem" används bara då.

CKO: va!?

SK: Problemet, tycker jag, är att man måste ta till engelska-knepet för att det ska funka. Om talarna inte har tillgång till systemet via sin egen språkkänsla utan måste gå via en annan, inlärd, språkkänsla, då har nog faktiskt systemet kraschat.

CKO: diskuterade 'dom' med KC idag. just framflyttade objekt blir knpiga och svåra att veta vad som är "rätt", skriftspråksbias här. framflyttat dom är mest tal. å då säjer vi dom Fram för dom!

MA: Jag kan inte riktigt med att vi skulle gå över till en centralsvensk talspråksform som inte stämmer med folks tal. I så fall skulle vi som i Norge istället tillåta de olika dialektala formerna, typ di/dem/dom för "de" och dem/dom för "dem". Minst.

MA: Och det går lika bra att förklara med jag/mig, eller hur? ;-)

CKO: tillåta å tillåta, folk får väl säja vad dom vill?

CKO: ‎:-) lektionsförbereder du?

CKO: om jag bara kunde minnas va min journalist vän sa när hon korrekturläste mitt manus å jag ahde problem nånstans. inte jag/mig iaf

MA: Nej, nej. Läser bara subjekts-"dem". Och det handlar förstås om skriftspråksnormen när jag skriver "tillåta". ;-)

EB: Kul att höra att även lingvister har studenter som gör detta fel :)

SK: M..., jag/mig är ett mycket hållbarare knep!

ML: Jag brukar översätta med han och honom, det funkar bra det med tycker jag

MA: Han/honom vacklar lite i tal, så därför kör jag gärna med jag/mig. Om jag inte har lite plats, som i en status.

MA: E..., det är inte studenterna, som tur är. Facebook, tidningars och TV-kanalers hemsidor...

EB: Grattis, just det felet gör många av våra studenter, eventuellt inspirerade av TV tidningar facebook

AD: Förlåt de. Dem veta icke vad dem göro.

EB: ‎@Anna jag kommer att citera dig i föreläsningar och på min uppsatsblogg om det är ok - jättebra!

CKO: Men, dem veta, känns gammelvästerbottninskt MA?

MA: Inte vet jag. Men i orsamål är det "dem" över hela linjen. Också som bestämd artikel!

KLT: okej jag hade en fyra i svenska på högstadiet. vad jag minns var det de och dom som gällde på den tiden, inte dem som det används idag

MA: de = de glada barnen och dom = Vi slog dom och dom slog oss? Heter det "dom" i Värmland?

KLT: o vi säger dom och inte dem. Har inte dom funnits i svenskan på 80-talet?

JL: Hm, jag använder ju dom i talspråk men aldrig i skriftspråk. Bara de och dem. Våra lärare var rätt stränga på det också.

LG: Ordet "dem" används även ibland när man på engelska snarast skulle använda "those": "For those who...". Man säger knappast "For them who...".

KW: En annan fin hopblandning är när det inte skiljs på hans/hennes och sin. "sig/sin" är användbara och betydelseskiljande på svenska, jmf "Han tog hans hatt. Han tog sin hatt." Läs vilken tidning eller slarvigt redigerad modern bok som helst och våndas.




tisdag 23 mars 2010

Vetenskapsrådets riktlinjer

Vetenskapsrådet har uppdaterat sina riktlinjer, och den skrift vi tidigare hänvisat till är borttagen, då den i vissa delar var inaktuell (självklart inte fel).

Men, i denna aktuella skrift på sidan 82 finns de "gamla" kraven listade (under riktlinjer från humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet).


Kraven de gäller som ska nämnas i uppsatserna är

"Informationskravet" - att deltagarna är informerade om studien och vad den innebär, samt om att de kan avbryta deltagande

"Samtyckeskravet" - att deltagarna givit sitt samtycke

"Konfidentialitetskravet" - att identiteten på deltagarna skyddas

och 

"Nyttjandekravet" - att insamlade data används till forskning (och exempelvis inte kommersiellt)

torsdag 8 oktober 2009

Att granska ... en kvalitatitv artikel

Följande gång bygger i huvudsak på Forsberg & Wengström (se föregående bloggpost) De punkter som är i spärrad stil tycker jag främst ligger till grund för en värdering av arbetet.

A Syftet med studien


- Vilken kvalitativ metod har använts

- Är designen för studien relevant för att besvara syftet?

B Undersökningsgrupp

- Är urvalskriterier tydligt beskrivna

- Var genomfördes undersökningen?

- Hur kontaktades undersökningspersonerna?

- Vilken urvalsmetod användes?

- Beskriv undersökningsgruppen (främst ålder och kön samt andra relevanta variabler)

- Är undersökningsgruppen lämplig för studien?

C Metod för datainsamling

- Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang det skedde).

- Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt?

- Vilken datainsamlingsmetod användes?

- Är data systematiskt insamlade?

D Dataanalys

- Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

- Kommentarer om resultatbeskrivning

- Är resultaten diskuterade?

- Är resultaten trovärdiga? pålitliga?

- Finns stabilitet och överensstämmelse?

- Är teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?

E. Utvärdering

- Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

- Stöder insamlade data de resultat som forskaren beskriver?

- Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

- Vilken slutsats drar författaren?

- Håller du med om slutsatserna?

- Ska artikeln inkluderas i din litteraturstudie?

fredag 25 september 2009

Att granska kvaliteten i artiklar

När man läser redovisningar av vetenskapliga studier så bör man göra en värdering av kvaliteten i den text man läser. Precis hur detta ska ske finns inte så mycket text om, men en bra bok (och kanske den enda bok som finns i ämnet på svenska) är

Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur.

(Gör gärna en liten sökning på dessa författarnamn på någon bokhandel, man kan komma över boken till ett mycket måttligt pris)

Jag ska, utifrån denna bok, återkomma till hur man kan bygga upp granskningsprotokoll för vetenskapliga arbeten.

torsdag 24 september 2009

Pilotstudie

Jag gissar att ni inte hunnit fundera så väldigt mycket över uppsatsskrivandet än. Men OM ni råkar kika in på denna blogg och OM ni råkar vara ute på den skola eller så där ni gör VFU, så kan ni ju kanske hinna med en liten pilotstudie.

En pilotstudie är en liten teststudie där man exempelvis provar att intervjua den typ av personer man tänkte sig att intervjua. Eller man kanske gör en test-enkät som man låter några personer fylla i och sedan tycka till om.

Även den enklaste lilla pilotstudie kommer att hjälpa dig att göra en bättre enkät (eller intervju), även om det bara var moster Ester som fick svara när du var över på kafferep i söndags.